German 1805-1873 Franz Xaver Winterhalter Galleries German painter and lithographer. He trained as a draughtsman and lithographer in the workshop of Karl Ludwig Scheler (1785-1852) in Freiburg im Breisgau and went to Munich in 1823, sponsored by the industrialist Baron Eichtal. In 1825 he began a course of study at the Akademie and was granted a stipend by Ludwig I, Grand Duke of Baden. The theoretical approach to art of the Akademie under the direction of Peter Cornelius was unfamiliar to him, as in Freiburg he had been required to paint in a popular style. He found the stimulus for his future development in the studio of Joseph Stieler, a portrait painter who was much in demand and who derived inspiration from French painting. Winterhalter became his collaborator in 1825. From Stieler he learnt to make the heads of figures emerge from shadow and to use light in the modelling of faces. He moved to Karlsruhe in 1830 with his brother Hermann Winterhalter (1808-92), who had also trained with Scheler and had followed him to Munich.  Related Paintings of Franz Xaver Winterhalter :. | Wienczyslawa Barczewska, Madame de Jurjewicz | Elisabeth Kaiserin von osterreich | Il Dolce Farniente | Study of a Girl in Profile | Queen Victoria (mk25) |
Related Artists:
wilhelm von gegerfelt
född 9 november 1844 i Göteborg, död 1920, målare, son till arkitekten Victor von Gegerfelt. von Gegerfelt studerade 1861-63 vid konstakademien i Köpenhamn, 1864-67 vid akademien i Stockholm och 1867-72 i D??sseldorf, varefter han överflyttade till Paris. Där arbetade han sig till en helt ny teknik och blev jämte Alfred Wahlberg den förste svenske representanten för det moderna stämningslandskapet. Han gjorde studieresor till Frankrikes nordkust, till hemlandet och till Italien, målade skymning över Venedigs kajer, månsken över lagunerna, kritklippor vid Engelska kanalen i gråstämning, svenska sommarnätter, allt med elegant pensel, smekande färg och livligt föredrag. Gegerfelt är representerad på Nationalmuseum av Stormen (akvarell, motiv från Dalarna, inköpt 1886) och Strand på Hallands Väderö (i olja, 1893) samt på Göteborgs konstmuseum av Strandgata i Venezia (1884), oljemålningen Vinterafton på Hallands Väderö (1893) samt akvarellen Fjällbacka.
anna maria thelott
Anna Maria Thelott, född 1683, död 1710, var en svensk konstnär. Thelott var en av de första självförsörjande och professionella kvinnliga konstnärerna i Skandinavien. Anna Maria Thelott var dotter till instrumentmakaren och konstnären Philip Jacob Thelott d.ä., som ursprungligen kom från Schweiz, och syster till konstnären Philip Jacob Thelott d.y. Hon arbetade redan som barn sin med far och sina bröder i arbetet med att illustrera Olof Rudbeck d.ä.:s "Campus Elysii" och "Atlantica", och bidrog snart till hushållets försörjning genom att ensam utföra olika konstnärliga arbeten mot betalning, vilket gjorde henne till landets troligen första kvinnliga yrkeskonstnär. Familjen bodde ursprungligen i Uppsala, men flyttade år 1702 till Stockholm efter den stora stadsbranden då en stor del av Uppsala brann ned. Thelott var en mångsidig konstnär som var kunnig på en rad områden; hon utförde träsnitt och kopparstick förutom teckning och illustrationer med allegoriska och religiösa motiv, miniatyrer och bilder av djur och landskapsmålningar. Hon utförde elva träsnitt av tyska städer med tillhörande informativ text på uppdrag av Posttidningen år 1706 och anlitades för att illustrera Peringskiölds arbeten. År 1710 dog Anna Maria Thelott i Stockholm som en av många offer för den sista pesten i Sverige. På Uppsala universitetsbibliotek finns en skissbok av henne utförd 1704-1709.
Cornelis van Poelenburch
(1594 - 12 August 1667) was a Dutch Golden Age landscape painter. Though his birthplace is unknown, a signed document survives in Utrecht where he is listed as six years old and the son of Simon van Poelenburch, a Catholic canon in Utrecht.He initially trained with Abraham Bloemaert, and his earliest signed paintings are from 1620.He traveled to Rome where he was influenced by Adam Elsheimer and became a founding member of the Bentvueghels. He counted a few cardinals under his patrons, and was called to England by Charles I of England, for whom he made small cabinet pieces. He returned to Utrecht where he later died just a few years after his old teacher Abraham Bloemaert.He painted mostly small landcapes with mythical or religious figures or passages, in a style that would later be evident in some of the works of Claude Lorraine. His "most important and successful" pupils were Daniël Vertangen, Dirck van der Lisse, François Verwilt, and Jan van Haensbergen. Arnold Houbraken claimed that his best pupil was Joan vander Lis from Breda (not Dirk vander Lis from The Hague). Houbraken then mentioned Vertangen, Verwilt, Warnard van Rysen from Bommel, and Willem van Steenree, a nephew. The RKD also mentions Laurens Barata.